Super Apple

Jag tror jag har hittat en epok i tiden vars litteratur är just vad jag älskar att läsa. Skrev ju innan att jag har börjat forska lite i romantiken för ett projekt vi har. Idag var jag och kollade upp lite böcker på biblioteket, lånade en av mannen som står i min rubrik, bokens titel är -Den unge Werthers lidanden-
Jag har bara hunnit läsa några sidor men jag har redan insett hur lixom "min stil" den här boken är, han skriver så vackert.
Ett urdrag ur boken

"När den kära dalen ångar omkring mig och den höga solen vilar ovanför min skogs ogenomträngliga dunkel och blott enstaka strålar stjäl sig ner i helgedomens inre, och jag sedan ligger utsträckt i gräset invid den porlande bäcken och tusen sällsamma örter nere på marken fångar min blick; när jag ser de små världarnas vimmel bland stråna, otaliga små maskars och myggors outgrundliga skepnader,"

Nu kan jag inte skriva något mer för det tar kanske glansen från utdraget!

BYE